Så var det tisdag igen och jag är tillbaka på skolan igen efter några mycket sköna och mysiga dagar i Strängnäs. Tåget hem var bara 15 minuter försenat till Alvesta och tåget jag skulle åka vidare med väntade in X2000. Växelfel igen och nu i Linköping. Jag försökte plugga lite yrkeskompetens på tåget men jag var rätt så trött så det blev inte så många sidor som jag kanske önskat. Jag var tillbaka i Karlskrona vid 23.30.
Vi har börjat med fordonsteknik och går igenom bromsarna på en lastbil. Det är avancerade grejjer det där. Numera så är lastbilarna utrustade med trycklufts-bromsar. Du har säkert hört lastbilar som pyser så dammet yr vid bl.a korsningar och det är helt enkelt överflödig luft från bromsar och koppling som släpps ut. Efter fikat Skulle vi ut och hjälp-starta en av truckarna och justera tomgången. Daniel fick den stora äran då han råkat berätta att han jobbat som mekaniker. Det var lite klantigt. 
.jpg) Efter mycket om och men så lyckades Daniel få till det och jag hade under tiden lyckats köra fast i leran med den andra trucken, men det har jag inte berättat... 
Efter lunch skulle jag och Daniel nummer 2 ut och köra med FL7:an. Det är en Volvo med tipp-flak. Jisses vilka vägar läraren lurade ut mig på.  Jag har ingen aning om var vi var förrän vi kom ut på E22:an mitt emellan Karlskrona och Ronneby. Vi tog av mot Ronneby några kilometer tills vi tog in mot ett grustag där läraren skulle in och prata med någon. Därefter fortsatte vi mot samhället Johannishus på en smal och slingrig väg genom skogen. Rakt genom samhället, förbi skolan och ut på "Tving-vägen" som tar oss till Karlskrona "bakvägen". Nu var det inte riktigt så lätt väg tillbaka. Klart som korvspad beordrade läraren höger i samhället Rödeby. Jag såg hur han satt och log nöjt i passagerarsätet. Vägen blev smalare och smalare men för varje kilometer minskade leendet hos min passagerare. Det kom inga mötande bussar eller lastbilar som han hoppats på.  Även denna resa med lastbilen gick väldigt bra. Jag börjar få kläm på placering av fordon och växlingar. Visst glömmer man bort ibland att det är en lastbil man kör och som därmed tar mer plats än en personbil, men det är ju en vanesak. Dessutom finns det risk att Gert-Arne, min lärare, läser det här och hittar på nåt riktigt eländigt om jag skriver hur bra det går att köra. Fast då tvålar jag bara till honom i pingis.. 
Vi ses!
//Magnus |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar