Det börjar pirra lite..

Det blev söndag kväll till slut. Imorgon brakar det loss. Då är det bäst ni håller er ur vägen. Jag var en sväng till uppsamlings-stället för morgondagens övningar. Jag har ingen aning om var vi ska vara mer än att vi ska samlas vid Telenor Arena Rosenholm just utanför Karlskrona klockan 9 imorgon. Jag har mina aningar... Karlskrona har nämligen massvis med övningsområden eftersom det funnits ett kustartilleri-regemente här så jag gissar att det knappast är någon touring-buss med tv och video som ska ta oss iväg till något område nära Långtbortistan. Förmodligen tänker man mycket på allmänhetens bästa i det här läget. Det är nog klokt. Efter kontroll av busshållplats så gick resan vidare till Johannishus där Gabbe och hans underbara familj bor. Jag har inte träffat Gabbe sedan vi var på Dreamhack ihop i månadsskiftet november-december. Dreamhack är världens största lekstuga för data...hmm.. okej, datanördar. Där var 7750 nördar och så Gabbe och jag inträngda i ett hörna av Elmia i Jönköping i 4 dygn. Här blir jag fotograferad av en fotograf från en IT-stiftelse i Stockholm inför ett reportage om nätverksspelande ungdomar... Hmm.. Jag kom aldrig med i reportaget men han tyckte jag såg så sportig ut i shorts och t-shirt, det var ju trots allt den 30 november... Som vanligt var det väldigt trevligt hemma hos Gabbe och hans föräldrar. Lilla Alicia hade som vanligt minst 7 rävar bakom varje öra. Det lyser bus om den tösen. Vi fikade och snackade skit i flera timmar. En pizza hann vi också med och så fick jag ta en bild på Gabbes moppe han håller på att meka med. Han fyller 15 i maj så han har lite tid på sig. På vägen till Gabbe så kör man förbi några rondeller. I en av dessa var det hjulspår i snön tvärs över rondellen! ! Tusan tänkte jag, perfekt bild för bloggen, men jag kan ju inte stanna mitt i och springa ut och ta kort. Antar att vissa medtrafikanter skulle önska mig en sån här "tyck-om-mig-själv"-tröja. Men på vägen hem kunde jag inte motstå frestelsen. Jag parkerade på en sidoväg, väntade ut den massiva trafiken på E22, trippade över till rondellen och - klick klick.. Imorgon börjar äventyret med att försöka erövra det åtråvärda körkortet för tung lastbil med släp. Det har varit en del turer med arbetsförmedlingar hit och dit. Jag trodde ett tag att det skulle vara kört helt men jag är inte den som sätter mig ner med armarna i kors och tjurar. En snilleblixt är min räddning och plötslig så ligger vägen öppen framför mig. Jag hoppas att den är lika öppen om 14 veckor när allt detta ska vara klart. Det är detta som denna bloggen - dagboken är tänkt för. Jag ska berätta för mina nära, kära och andra intresserade hur det går, vad jag gör och inte gör. Varje dag i minst 14 veckor. Jag hoppas du följer med mig på den här resan som jag bjuder in dig till. Tveka inte att kommentera dagarna, gärna med glada tillrop eller tips av allehanda slag. Vem vet, du kanske kan få åka med sedan...